Saturday 1 October 2011

nu börjar det

I've decided to start writing this blog in Swedish most of the time instead. Sorry potential non-swedish readers.

Alltså, jag byter språk till svenska så jag kan känna mig friare i vad jag skriver om.
Igår var jag på en överraskningsfest i ett farmhus någonstans utanför stan. Det var ganska segt. Först tog det hur lång tid som helst att komma iväg. Väldigt mycket tjejiga förberedelser, byte av kläder massor med gånger och sedan ett virrvarr med att försöka kordinera alla och fixa mat och dryck. Jag är ingen party människa även när jag känner folk, så det var lite jobbigt. De skrattade åt mig för att jag var så tyst, och betjänten (jo, en sådan har ungdomarna med på fest) undrade vad jag var för en konstig typ. Kändes dessutom obehagligt att åka tillbaka, när han som körde hade druckit en hel del, körde alldeles för fort på små vägar och det inte fanns några säkerhetsbälten. Hade dock inte så mycket val, men ska försöka undvika att hamna i den situationen allt för ofta igen (Förlåt mamma om jag skräms).

Idag träffade jag Sujit för första gången. Vi lyckades inte få ihop något igår. Han är min kontaktperson på Parisar, frivilligorganisationen som jag samarbetar med, och vän till Ranganath, min kompis Nils morbor som jag bodde hos några veckor i Boston för 2 år sedan. Han kom förbi i morse, strax efter att jag vaknat, och vi pratade en stund och sedan åkte vi till Prasanna Desais kontor och träffade honom också. Det är arkitekten/planeraren som ska vara min handledare här i Indien. Båda två verkar vettiga och trevliga och kan nog komma med väldigt mycket bra input, men samtidigt respektera att projektet är bundet av vissa exjobbskriterier etc. Prasannas kontor ligger på gångavstånd från där jag bor och jag får sitta där och jobba om jag vill. Parisars kontor ligger inte heller så långt bort och där får jag också sitta. Annars har jag wifi hemma, om än inte särskilt starkt på mitt rum, så jag kommer nog sitta rätt mycket här och jobba. Prasanna ordnade så att en av hans fd studenter, Sneha, kom och guidade mig i det området som jag kommer att arbeta med.

Efter mötet blev jag alltså satt i en autorickshaw och blev avsläppt på en avtalad mötesplats. Det tog drygt 20 min in till stan tror jag, men det lär variera beroende på vilken tid på dagen. Rickshaws tar sig hyfsat lätt mellan bilarna. Sneha blev nästan 45 min sen (stuck in traffic) så det är skönt att jag redan fått ett indiskt SIM-kort av Lally. Det var intressant att stå och titta på trafiken och folket på en och samma plats en lång stund. Barn och en gammal man med käpp kom och tiggde, något som nog kommer bli ganska påfrestande. Vi besökte först ett gammalt fort. Jag fick betala väldigt mycket mer (fortfarande typ bara 13 kr) för att gå in eftersom jag är västerländsk/turist. Fortet används som park, och folk går dit på lunchpauser etc.

Efter fortet åkte vi på Snehas motorcykel och åt lunch. Jag åt en dosa. De ser ut lite som pannkakor med massa kryddor och lite grönsaker på, är gjorda på ris och är väldigt goda. Efter det åkte vi till Laxmi Road, det område som Parisar framförallt har jobbat med att försöka göra bilfritt. Det var intressant att vandra runt där och bra med input från en indisk arkitekturstudent. Sujit visade förresten upp tidningsurklipp i morse som bevisade att deras arbete har haft ett visst genomslag. Tydligen hade det nästan bestämts att Laxmi Rd skulle stängas för bilar under Diwali, en festival/högtid som är nu under oktober. Dock hade affärsägarna klagat (!) och nu skulle det skjutas upp till efter Diwali. Hoppas dock på att det går igenom. Själv måste jag bestämma om jag ska jobba med specifikt den gatan eller någon annan. Jag försökte hinna diskutera det idag men det var svårt då jag inte kände till området alls.

Jag bor hemma hos en indisk tjej, Lally, som jag hittade via couchsurfing. Hon brukar ha västerlänningar som kommer och bor i några månader i taget. Hennes mamma bor halva tiden här och halva tiden någonstans i norra Indien med sin man. Hon kom igår och kommer antagligen stanna kvar hela tiden när jag är här. Den spanska tjejen åkte igår och det kommer någon ny om någon vecka. Jag bor i ett rosalila rum, har ett eget badrum och har tillgång till vardagsrummet, där wifiet är starkt och man umgås och köket. Ett hembiträde diskar min disk och städar mitt rum, så jag får betala henne lite grann i slutet av månaden. Har skaffat en 20 l dunk med dricksvatten och har idag varit och handlat i en galen indisk matvarubutik. Har hittills ätit mycket indisk hämtmat. Är ju typ billigare än att laga själv och betydligt enklare åtminstone till en början.


1 comment:

  1. Så lättskrämd är jag inte, även om det är bättre att få reda på sådant i efterhand....

    ReplyDelete