Thesis review

I got a review of my thesis from a friend of Ranganath, my friend's uncle, that arranged the contacts in India for me. Shreedhar is from Pune, lived in Cambridge, MA for several years, then moved back to Pune 7 or 8 years ago, and then to Hyderabad, where he, his wife Suchitra and their weeks-old daughter Kimaya now live. Poona=Pune

.........................................................................................

Dear Ranganath,

Thanks for sharing Saga Wingard's report. I spent quite a while marvelling at how much she accomplished. Her concept plan was especially delightful. I had started to feel despondent after absorbing the painstakingly documented details of Poona's plight. Then, after her sobering account of the way things are came this enchanting, imaginative sketch of how things might be.

It is difficult to know what deserves greater praise: the diligence with which she studied the situation or the flair with which she imagined her solution.

I hope Sujit and Parisar can get the report the attention it deserves in Poona. Perhaps Shirish Patel and others farther afield will find it interesting enough to share with civil servants elsewhere. Now that Saga has shown how a plausible solution can be obtained from careful study and analysis, perhaps some other enterprising young IAS officer will take the next step of putting this or some similar solution into practice, in Poona or elsewhere.

Love,

Shreedhar

Till och med sluttampen avklarad

Nu är exjobbet färdigt, inskickat till Arkiv EX, och ivägskickat till diverse människor som eventuellt vill se det.

Här ligger exjobbet ett tag i alla fall. Det innehåller mycket bilder och färgglada bilder. Och så är ämnet faktiskt väldigt intressant.

http://dl.dropbox.com/u/35247590/Saga%20Wingard%20thesis%20March%2022.pdf

Nu måste jag bara hitta ett jobb också...

Fyrverkerier mm

Jag läser arga insändare om nyårsraketer i tidningen. Och egentligen håller jag med. Men efter att ha firat Diwali i oktober i Pune blir formuleringar som "det kändes som en krigzon" lite bizarra när man pratar om några raketer i Uppsala.

Jag såg själv vad jag minns två fyrverkerier runt nyår. En när jag käkade nyårsmiddag den 31:a, runt 20 tiden på Skärholmen. Den andra från tåget på väg hem från Stockholm sent den 1:a jan. Jo, jag vet, jag spenderade nyårsnatten mest inomhus och fick ett regn av konfetti över mig istället för nyårsraketer i början på det nya året. Sedan dansade jag vidare till kl 5 på morgonen.

De påstod i Pune att det var ovanligt lite fyrverkerier och smällare runt Diwali i år. Det hade pågått kanpanjer för att minska användandet. De påståd att det var stor skillnad från tidigare år. Jag har svårt att förstå att det kunde vara värre. För mig kändes det lite som en krigzon. Inte för att jag har varit om det, som tur är, men så som jag tänker mig att det kan låta. Rädslan jag kände var säkert inte lika stark som de som är utsatta för krig, men jag var rädd den kvällen. Mest för att det sköts smällare överallt, bara någon meter från parkerade och körande bilar. Men jag fick också en känsla av att ifall man verkligen skulle vilja bomba en del av staden vore Diwali en utmärkt täckmantel.

Ingen bombade staden. Allt verkade gå bra. Den normala smoggen ökades på med krutDet värsta som hände någon jag kände på Diwali var att min kompis Heidis började brinna från en Diwalilukta (oljelampa motsvarande marshall). Delar av det tyget lyckades dock räddas och så småningom sys om till en klänning, och att få shoppa en ny sari är ju alltid trevligt.

Mamma har förresten klippt i min första sari och sytt en stilig jacka/skjorta. Brunröd med guldkanter. Hade även allmän sariutdelning på julafton.

Om en vecka har jag inlämning inför mittseminarium, och veckan därpå ska jag träffa handledarna. Sen är det bara 1,5 månad nånting innan allt ska vara klart. Det här ska nog gå bra.

Gott nytt år förresten. Prova konfetti och att dansa in det nya året nästa gång. Det funkar finfint.

På väg hem

Utanför fönstret yr snön. Hemma väntar snömodd, men än så länge har jag bara tagit mig till Schweiz. 6h timmar på flygplatsen tillbringas med bredband. Jag bestämde mig för att inte ge mig in till Zürich, då Schweiz tydligen är ganska öde på söndagar, och jag inte ville blöta ner skorna.

Sista blogginlägget känns som det ska vara reflekterande, sammanfattande och så, men det är jag nog för trött för.

Sista veckan i Indien fick jag lite exjobb gjort, men mest umgicks jag med nyfunna vänner. Att säga hejdå är alltid trist, men jag börjar bli van. Det som är bra med sista veckan är att man lättare tar sig tid att faktiskt träffas, då tiden börjar ta slut. På salsan i tisdags had jag fullt upp med att snacka med folk och hann knappt dansa. I torsdags hade vi hejdåmiddag hos en salsadansare och jag sov över natten där, eftersom jag bor i andra änden av stan. I fredags morse gick jag en "heritage walk" i den allra äldsta delen av Pune. Sedan åt jag lunch hos vänner till Sujit och Ranganaths vänner (Sujit på mitt NGO och Ranganath är min vän Nils morbror och den som givit mig kontakt med Sujit). Dessa vänner bodde i samma housing society (eller gated community) som jag. Sedan åkte jag till Parisar för att säga hejdå. Så packade jag mina väskor och drog till Sangam World Centre för att bo sista natten där. Det blev en hejdå middag för Ellen och Net som åkte samma dag som jag. I lördags träffade jag Shirish, Celia och Heather för brunch och stötte sedan ihop med Ellen.

Den delade taxin som skulle ta mig till Mumbais flygplats var 1 timme sen, men jag hade gott om tid ändå. 17.30 indisk tid till 15.20 svensk tid dagen efter ger en resa på över 26 h ändå. Skönt att kunna sova på långflygningen. Dags att hitta gaten nu.

Hejdå Indien!

Julmejl/christmas email

http://www.scribd.com/fullscreen/75295539?access_key=key-1vfmac1iuc9u1xdkcp2v

Sagas Christmas Email 2011

10 dagar kvar

Jag håller på att fixa ihop en presentation av vad jag gjort hittills och vad jag planerar att göra för att visa Parisar på fredag. Jag börjar dock få ont i pekfingret av att flytta runt saker i InDesign och tänkte skriva ett blogginlägg istället.

Nu är det bara 10 dagar kvar till hemresan (11 tills jag är hemma) och jag har nedräkning. Ellen och Net på Sangam åker samma dag som jag, så jag har bestämt mig för att bo på Sangam sista natten, och troligtvis ta med mig min packning dit, för att kunna väga den, och se om jag får plats med mer presenter eller inte. Tyvärr åker Ellen till Goa, och Net flyger typ 12 timmar före mig, så vi kan inte göra sällskap till Mumbai, men jag tänkte ändå att det kunde vara trevligt att vara där deras och min sista kväll.

Parisar har gjort en cool cykelkalender. Titta på:

http://www.slideshare.net/rgadgi/sum-net-calendar-nov-25-final

Jag tänkte lista lite saker, utan innebördes ordning.

Jag ser fram emot:

· Bröd – ugnar är ovanligt, och är man glutenintolerant finns det inte så mycket att få tag på färdigbakt

· Lussebullar, glögg och annat juligt – för det var två år sedan för mig nu

· En varm dusch – tydligen ska det finnas varmvatten i huset, men min dusch verkar inte funka

· Lindy hop – och inte minst umgås med dansare

· Träffa vänner och familj – människor på samma våglängd

· Födelsedagskalas

· Bredband – jag ska väl inte klaga, internet har varit bättre än förväntat, men det är trevligt att kunna streama videor och så

Saker jag kommer att sakna:

· Tokbillig god mat

· Parisar – jag diggar deras kontor

· Värmen

· Några nya vänner

· Alla fina saris

Saker jag inte kommer att sakna:

· Den dåliga luften

· Alla spam-sms och spamsamtal –normalt sett två samtal och fyra sms om dagen ungefär

· Ha en extramamma (som jag inte riktigt vet var jag har). Att bo hemma hos folk är jag rätt van vid, och att bo hemma hos mamma och pappa är jag också rätt van vid. Men en hostmamma för en så lång tid, som jag inte tokgillar och som jag inte vet om hon gillar mig är lite jobbigt. Skönt att hon var borta en månad i alla fall.

· Äta oregelbundet och sent

· Hitta nudlar i riset och kakbit i chokladmousset utan att kunna skälla på dem och få dem att förstå hur dåligt jag kan må av det

· Vara kass i magen (Delvis ihophörande med föregående punkt)

Nu kan det verka lite negativt, med tanke på längden på mittlistan jämfört med den första och sista. Jag är egentligen hemskt nöjd med min resa, men känner mig rätt redo att åka hem igen. Projektet har flutit på förvånansvärt bra, och även om jag har en hel del kvar att göra, så känns det som jag är i fas med vad jag borde vara. Man kan säga mycket om Indien, men det är helt klart intressant. Jag har lärt mig massor och ångrar verkligen inte att jag åkte hit, och att jag kanske lagt ner mer tid på förberedelser än ett vanligt exjobb.

I Indialand vid Himalaya strand, där händer det konstiga saker ibland

Några konstiga saker med Indien:

Många människor här är antingen övertrevliga eller riktigt otrevliga. Min naturliga reaktion på båda delarna är att svara reserverat och kanske lite irriterat. Eftersom alla redan klagar på att jag är tyst, vet jag inte om det är så bra.

Extrema beteenden är för övrigt vanligt. Malou berättade om hur det var att undervisa barn t ex. De hade till en början stora problem att hitta något slags mellanläge mellan totalt kaos och total disciplin. Det finns många fler exempel.

Det finns aldrig tillräckligt med växel. Går man till en bankomat får man ut 500 lappar (dessa är värda ca 70 kr, men beroende på vad man köper kan man få saker motsvarande nästan 500 kr, speciellt restaurangmat är tokbilligt) och om man har tur även några 100 lappar. Har man otur får man 1000 lappar... Rickshawchaufförerna tar inte emot större än 100 lappar, ibland inte ens det. Affärerna har heller aldrig växel. Då och då blir man påtvingad extra choklad för 5 rupees för att de inte har tillräckligt med mynt.

Rickshawförare och en del andra tar heller inte emot trasiga sedlar. Dessa funkar dock lika bra som alla andra sedlar att betala med (om man inte stöter på en till kinkig en) så jag förstår inte varför. Funderar på om det kan vara något vidskepligt.

Folk verkade börja tycka att det var kallt nog för mössa och varm jacka för någon månad sedan. Då var det fortfarande t-shirt väder, och det är det fortfarande på dagarna. Nu kan jag tycka att det är ok med långärmat på kvällen.